1/11
Jag går runt på stan med några gamla klasskompisar utan att göra något speciellt. Vi pratar och skrattar. Jag känner för första gången sedan vi gick ut nian att jag verkligen saknar dem. Även om jag gillar min nya klass otroligt mycket.
-
Har färgat om mitt hår idag. Det var min halloween 2013 basically.
Sleepyhead
Jag ligger i sängen då vår lilla, svarta kattunge kryper upp bredvid mig. Hon kurar ihop sig till en boll mellan min haka och mitt nyckelben och somnar. Tänk hur mycket man kan älska en liten pälsboll.
-
Gjorde mig en orange blomsterkrans.
☾
Jag och Kajsa sminkade oss lite passande till halloween och gav oss ut i skogen med en kamera.
För övrigt firar vi två månader idag.
För övrigt firar vi två månader idag.
Now I miss you more than I can take
Nu har två av kattungarna flyttat hemifrån och på fredag flyttar de sista två. Det är rätt så tungt, jag har bokstavligt talat varit med kattungarna sedan den dag de föddes. Jag saknar dem redan sjukt mycket. Jag färdigställde i alla fall min kattfilm idag. Kolla i högsta kvalitét.
2013 - 10 - 12
Strax före klockan tre stod jag och Kajsa utanför kafe station och väntade på Jenni och Saga. Då de hade kommit slog vi oss ned inne på kaféet. Vi satt där i kanske en halvtimme och bara pratade och skrattade. Det kändes verkligen inte som att det var första gången jag träffade Jenni, även om vi tidigare bara känt varandra över nätet.
Sen begav vi oss i alla fall ut på stan och strövade runt tills vi till slut satte oss bland de gulröda löven i rådhusparken. Vi satt och pratade och hade kul.
Jag klädde Kajsas hår med fina höstlöv. Vi blåste såpbubblor och folk blev irriterade på oss för att vi var så högljudda, vilket om något gjorde oss ännu mer högljudda.
Efter någon timme i parken, då mörkret börjat falla, tog vi bussen hem till mig där vi tillagade en ofantligt god pastasallad. Vi tog med den och en massa filtar till äventyrslekparken och satt i skenet av en lyktstolpe och åt middag.
Efter ett tag gick vi hem till mig igen och Jenni åkte hem. Saga stannade kvar över natten (och Kajsa så klart, som bor hos mig medan hon är här i Umeå) och vi somnade vid klockan 4 efter många skratt.
Det är fascinerande hur någon kan lysa upp ens vardag på det sätt Kajsa gör för mig. Mina dagar blir så mycket mer händelserika och ljusa då hon är här. Det blir en sådan kontrast mot min annars så trista, färglösa och mörka tillvaro. Jag är lycklig då hon är här.
♥
The love of my life är här uppe i Umeå nu i två underbart långa veckor. Så förvänta er inte en hög uppdatering.
Birthday cake
Bakade en tårta till mina nu tioåriga tvillingbröder
♥♣♦♠
M
Jag fick höra att en sorgeperiod vanligtvis pågår i cirka ett år. Imorgon har det gått exakt ett halvår sedan du försvann. Det gör fortfarande lika ont som det gjorde dagen efter att jag fick veta att du var borta. Kommer det kännas annorlunda om ett halvår till? Det känns inte så, men jag antar att smärtan i minnet i alla fall kommer avta. Långsamt, knappt märkbart, kommer den nog blekna bort liksom ärren gör. Men jag kommer aldrig glömma dig.
Jag slåss med mina tankar kring dig mest hela tiden. Det jag gör fel antar jag är det att jag får det att handla för mycket om mig och för lite om dig. Men jag kan inte styra över kaoset som pågår där inne.
- Det är inte min sak att sörja dig
- Vi hade nästan ingen kontakt i slutet
- Din familj har nog ingen aning om att jag ens existerar
- Det fanns andra som stod dig mycket närmare
- Varför ska jag ta det så hårt?
- Du överdriver Ebba
- Det handlar inte om mig
- Jag träffade henne bara fåtal gånger i verkligheten, vi hade mest bara kontakt över nätet
Men i slutändan kan man väl inte styra helt över sina känslor, så jag borde kanske inte klandra mig så mycket för det. Du betydde trots allt mycket för mig. Liksom du gjorde för många andra, och jag vet att andra mår lika dåligt som mig och även mycket värre än jag gör över det som hände. Fast som den extrema känslomänniska tar jag det kanske hårdare än jag borde.
Jag slåss med mina tankar kring dig mest hela tiden. Det jag gör fel antar jag är det att jag får det att handla för mycket om mig och för lite om dig. Men jag kan inte styra över kaoset som pågår där inne.
- Det är inte min sak att sörja dig
- Vi hade nästan ingen kontakt i slutet
- Din familj har nog ingen aning om att jag ens existerar
- Det fanns andra som stod dig mycket närmare
- Varför ska jag ta det så hårt?
- Du överdriver Ebba
- Det handlar inte om mig
- Jag träffade henne bara fåtal gånger i verkligheten, vi hade mest bara kontakt över nätet
Men i slutändan kan man väl inte styra helt över sina känslor, så jag borde kanske inte klandra mig så mycket för det. Du betydde trots allt mycket för mig. Liksom du gjorde för många andra, och jag vet att andra mår lika dåligt som mig och även mycket värre än jag gör över det som hände. Fast som den extrema känslomänniska tar jag det kanske hårdare än jag borde.
Förlåt för en extremt dålig och förvirrande text, men jag lyckas inte formulera det på något bättre sätt. Du är i alla fall saknad Melinda och jag ska tända ett ljus för dig imorgon.
-
Har så mycket som jag borde och behöver göra, men istället så sitter jag och leker på polyvore.
Jack Frost
Bakgrunden blev ej bra men är för övrigt rätt så nöjd. Gjorde den med promarkers, pigmentliners, vanliga färgpennor och en vit gelpen.
B. Lawless
Underbaraste Rosanna har ritat av mig!! Är lite överexhalterad. Hon är så talangfull och har en sådan unik stil. Älskar detta. Kolla in hennes underbara blogg också.
-
23/9
Kollar på teckningarna som är upphängda på anslagstavlan i väntrummet på BUP. Teckningen jag gjorde för kanske en månad sedan hänger kvar. Under bilden jag ritat skrev jag en liten text, något i stil med "Jag insåg att världen vi lever i är ett helvete, så numera finner ni mig i min drömvärld". Jag noterar att någon skrivit "Tack" i hörnet av teckningen och ritat ett litet hjärta. Det känns bra. Får mig att känna mig mindre ensam.
27/9
Sitter på bussen och lyssnar på Håkan medan regnet smattrar mot rutan. Jag sluter ögonen och föreställer mig hur det kommer vara då han kommer in på scenen i december. Får gåshud bara av att tänka på det.
27/9
Vi fem sitter hopträngda i en soffa anpassad för tre personer och kollar på animerad film. Vi äter torr kladdkaka som vi har bakat tillsammans. I våra famnar ligger sovande katter och värmen från de andra gör att jag för en gångs skull inte fryser.
Now I miss you more than I can take//And I will surely break
Tre jag saknar:
Du som jag älskar och som snart kommer hit för att spendera två underbara, långa veckor med mig. Du bor 70 mil för långt ifrån mig.
Du som betytt mest för mig genom alla tider men som jag nu inte hittar tillbaka till. Detta är tortyr.
Och Du som aldrig någonsin kommer komma tillbaka. Snart har det gått ett halvår sedan Du gav dig av. Har fortfarande inte riktigt fattat det. Jag kommer kanske aldrig göra det.
Långa nätter
Gosar med katter, lyssnar på musik, ritar och tänker.
To This Day
But she ran out in the woods
Allt gick åt skogen och jag blev arg, ledsen och höll på att kvävas av allt inom mig. Så jag gick ut i regnet och satt ensam på bryggan i kärleksviken medan regnet föll. Kom hem två timmar senare genomfrusen och dyblöt men bättre till mods än tidigare.
-
Jag hade tänkt berätta om gårdagen både i kväll och igår, men är för trött för att få ihop något vettigt. Sover dåligt natt efter natt och höstkylan har nu smugit sig fram och får mig att ännu mindre vilja lämna sängen.