Det är lite kaos här

Vet ej vad jag ska behålla och vad jag ska ta bort

Vi får se vad det blir av detta

Om det blir något av detta

Jag vill komma nära någon. Sådär näranära. Kunna prata om allt det jag vill prata om men aldrig nämner eftersom jag alltid är så rädd för att folk ska börja ogilla mig för de sakerna. Döma mig för det och vända sig bort. Lämna mig ensam och använda det jag berättat för att skada mig ännu mer. Så som hon i mellanstadiet gjorde.

 

Jag hoppades att jag på gymnasiet, då jag fått en nystart - en ny klass med nya människor att lära känna - skulle kunna finna en vän som jag kunde komma riktigt nära. Någon som jag kunde få avlasta mig på utan att fyllas med skuldkänslor för att jag bara tar energi och inte känner att jag ger något tillbaka, men redan nu förstår jag att det bara lär fortsätta som tidigare. För det är ju inte på grund av att jag har haft fel typ av människor runt mig, utan felet sitter i mig. Jag är för osäker, ansträngd, inåtvänd och kylig. Och jag vet inte hur jag ska ändra den jag blivit.

 

Jag har ju Kajsa, men hon bor ca 70 mil ifrån mig och jag kan inte bara åka hem till henne då det är dåligt, och jag kan ju inte direkt planera in när jag behöver någon där. Jag behöver någon som är lättare tillgänglig också.

 

Jag vill och tycker mig behöva för mycket, det är väl det allt handlar om i slutändan. Att jag vill och behöver mer än jag kommer kunna få. Men jag vet heller inte hur jag ska göra för att acceptera att jag kommer fortsätta känna mig så ensam.

Vill ni att jag ska börja skriva lite mer texter och sådant här? Och om ni vill det; vad vill ni att jag ska skriva om?

Denna bloggdesign är inte klar ännu.

Mellan klockan 23.00 4/8 och 02.10 5/8 födde Nemi fem små underbara kattungar.