Jag ligger i sängen då vår lilla, svarta kattunge kryper upp bredvid mig. Hon kurar ihop sig till en boll mellan min haka och mitt nyckelben och somnar. Tänk hur mycket man kan älska en liten pälsboll.

Har återfunnit min kärlek till Radical Face

 

Nu har två av kattungarna flyttat hemifrån och på fredag flyttar de sista två. Det är rätt så tungt, jag har bokstavligt talat varit med kattungarna sedan den dag de föddes. Jag saknar dem redan sjukt mycket. Jag färdigställde i alla fall min kattfilm idag. Kolla i högsta kvalitét.

Strax före klockan tre stod jag och Kajsa utanför kafe station och väntade på Jenni och Saga.  Då de hade kommit slog vi oss ned inne på kaféet. Vi satt där i kanske en halvtimme och bara pratade och skrattade. Det kändes verkligen inte som att det var första gången jag träffade Jenni, även om vi tidigare bara känt varandra över nätet.

Jag fick höra att en sorgeperiod vanligtvis pågår i cirka ett år. Imorgon har det gått exakt ett halvår sedan du försvann. Det gör fortfarande lika ont som det gjorde dagen efter att jag fick veta att du var borta. Kommer det kännas annorlunda om ett halvår till? Det känns inte så, men jag antar att smärtan i minnet i alla fall kommer avta. Långsamt, knappt märkbart, kommer den nog blekna bort liksom ärren gör. Men jag kommer aldrig glömma dig.
 
Jag slåss med mina tankar kring dig mest hela tiden. Det jag gör fel antar jag är det att jag får det att handla för mycket om mig och för lite om dig. Men jag kan inte styra över kaoset som pågår där inne.
- Det är inte min sak att sörja dig
- Vi hade nästan ingen kontakt i slutet
- Din familj har nog ingen aning om att jag ens existerar
- Det fanns andra som stod dig mycket närmare
- Varför ska jag ta det så hårt?
- Du överdriver Ebba
- Det handlar inte om mig
- Jag träffade henne bara fåtal gånger i verkligheten, vi hade mest bara kontakt över nätet
 
Men i slutändan kan man väl inte styra helt över sina känslor, så jag borde kanske inte klandra mig så mycket för det. Du betydde trots allt mycket för mig. Liksom du gjorde för många andra, och jag vet att andra mår lika dåligt som mig och även mycket värre än jag gör över det som hände. Fast som den extrema känslomänniska tar jag det kanske hårdare än jag borde.

Förlåt för en extremt dålig och förvirrande text, men jag lyckas inte formulera det på något bättre sätt. Du är i alla fall saknad Melinda och jag ska tända ett ljus för dig imorgon.

Nirvana ligger vid soffkanten och sover. I sömnen sträcker han på sig så han råkar trilla ned för soffan. Han hoppar direkt upp igen, lägger sig till rätta ovanpå två utav sina sovande syskon och somnar om igen. Det finns inget sötare.