Som besökare på samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss.

  • Inlägg
    • Nystart
    • You're my sunshine
    • Inaktivitet
    • ???
    • Ny hårfärg
    • Sammanfattning
    • Som om jag bryr mig
    • -
    • -
    • -
    • -
    • -
    • -
    • -
    • -
    • -
    • -
    • -
    • -
    • -
  • Kategorier
    • Allmänt
    • Foto
    • Katter
    • Kläder och dylikt
    • Målat
    • Pyssel
    • Teckningar
    • Work in progress
    • Om mitt ritmaterial
  • Arkiv
    • Juni 2014
    • April 2014
    • Mars 2014
    • Februari 2014
    • Januari 2014
    • December 2013
    • November 2013
    • Oktober 2013
    • September 2013
    • Augusti 2013
    • Juli 2013
  • Kontakta mig
    • Mejl: ebbbir@hotmail.com
    • Instagram: genomfrusen
  • M

    Jag fick höra att en sorgeperiod vanligtvis pågår i cirka ett år. Imorgon har det gått exakt ett halvår sedan du försvann. Det gör fortfarande lika ont som det gjorde dagen efter att jag fick veta att du var borta. Kommer det kännas annorlunda om ett halvår till? Det känns inte så, men jag antar att smärtan i minnet i alla fall kommer avta. Långsamt, knappt märkbart, kommer den nog blekna bort liksom ärren gör. Men jag kommer aldrig glömma dig.
     
    Jag slåss med mina tankar kring dig mest hela tiden. Det jag gör fel antar jag är det att jag får det att handla för mycket om mig och för lite om dig. Men jag kan inte styra över kaoset som pågår där inne.
    - Det är inte min sak att sörja dig
    - Vi hade nästan ingen kontakt i slutet
    - Din familj har nog ingen aning om att jag ens existerar
    - Det fanns andra som stod dig mycket närmare
    - Varför ska jag ta det så hårt?
    - Du överdriver Ebba
    - Det handlar inte om mig
    - Jag träffade henne bara fåtal gånger i verkligheten, vi hade mest bara kontakt över nätet
     
    Men i slutändan kan man väl inte styra helt över sina känslor, så jag borde kanske inte klandra mig så mycket för det. Du betydde trots allt mycket för mig. Liksom du gjorde för många andra, och jag vet att andra mår lika dåligt som mig och även mycket värre än jag gör över det som hände. Fast som den extrema känslomänniska tar jag det kanske hårdare än jag borde.

    Förlåt för en extremt dålig och förvirrande text, men jag lyckas inte formulera det på något bättre sätt. Du är i alla fall saknad Melinda och jag ska tända ett ljus för dig imorgon.
    2013-10-02 @ 14:49:00 Allmänt


    Postat av: Sigrid

    <3

    2013-10-02 @ 17:08:49
    Postat av: Alva

    åh :( jag har inte haft någon aning om att du gått igenom det här. Jag har snappat upp lite på sistone men ifall du vill så finns jag och andra här för att prata. Det känns lite klyschigt att skriva men det är sant. Inget tvång dock, jag vet att det kan kännas jobbigt att prata med :/ ps: jag tycker inte du tar det hårdare än du borde, försök undvik sådana tankar för det du känner är det du känner och det finns inga begränsningar för vad du har tillåtelse att tycka och tänka.

    Svar: Tack Alva<3
    Ebba B

    2013-10-02 @ 18:42:57
    Postat av: Jennifer

    Saknar henne så mycket. Men sorg ska göra ont, annars fanns det inget värde i det som försvann. Och jag vet att Melinda är så stolt över dig och allt som du har åstadkommit. Att fortsätta leva.

    2013-10-02 @ 18:59:07 | URL: http://calandyer.blogg.se/
    Postat av: Anonym

    En riktigt underbar formulering, tycker jag. Har gått igenom samma sak, och det var hemskt. Men att sorgperioden varar ungefär ett år stämmer faktiskt. Jag kommer absolut aldrig glömma denna fantastiska människa jag saknar, men med tiden har jag lärt mig att acceptera att det är såhär det är just nu, och jag kan inte göra något åt det. Ett råd jag kan ge dig är att fokusera på glada minnen, händelser och upplevelser, inte på just själva saknaden. ~Vissa människors vägar är gjorda för att korsa varandra, men inte följas åt för evigt~ Ta hand om dig.

    Svar: Tack
    Ebba B

    2013-10-02 @ 19:05:26
    Postat av: carro

    känn aldrig skuld för dina känslor eller funderingar, ebba.
    jag finns här, bara så att du vet.

    2013-10-02 @ 19:35:11
    Postat av: fisig i magen

    vad har hänt? :(

    Svar: Lång och sorglig historia
    Ebba B

    2013-10-08 @ 16:29:37
    Postat av: fisig i magen

    någon nära som gått bort, typ genom självmord eller?:/ någon på gsm?

    Svar: Mmm
    Ebba B

    2013-10-09 @ 16:33:47

    Kommentera inlägget här:

    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)


    URL/Bloggadress:


    Kommentar:

    RSS 2.0